Högre förväntningar

Lite nalleterapi på gång igen i högsta fart. :)
Men jag kunde inte bara låta bli att få illustrera ännu en rätt så vanligt förekommande situation i relationsproblematikens värld mellan människor. Tänk så många fina möjligheter och möten med egentligen fantastiska människor man riskerar förlora när man så sätter högra krav och förväntningar på hur de egentligen ska eller borde vara. Har ni också tänkt på det någon gång?

Är det då bättre med ett förväntningslöst och totalt accepterande av andra ? spontant kan tyckas ja.  Iallafall säger förnuftet och det korrekta så. Kanske är det så också.

Det intressanta tyckte jag mer började i varför ens dessa höga krav dyker upp, vad det är i människor, som gör att man har så många förväntningar på hur den rätta personen måste vara, för att man ska kunna älska den personen. Som tidigare nämndes i blogginlägget senast där jag illustrerade vår inre rädsla lite kort, så tycks något även här i någon mening ändå bottna i vår inre rädsla. Särskilt om man varit med om ett par relationer innan, som totalt hamnat i ett totalt misslyckande eller slutat tvärt och hårt. Sådant påverkar oss. Vilket jag tror väldigt många ändå fått erfara :)

Vilket inte är så konstigt. Konstigare är om de inte påverkade oss något alls. För starka upplevelser är ändå starka upplevelser. Det är just också i dessa ögonblick som vi är som mest mottaglig för förändringar eller negativa mönster som vi sedan riskerar släpa med oss inför nästa relation.

Det svåraste är nog inte att sluta sig och bli hård, det svåraste måste nog ändå vara att förlåta sig själv i det hela. dvs förlåta sig själv för att man behandlade sig själv som kanske ett offer inför omständigheten, eller som en hård person mot andra, eller på andra sätt dömande och för att man slöt sig.

Det behöver nu inte vara så pass starkt som ovan nämndes, men man får ändå en liten vink på att dessa väldigt höga förväntningar ändå indikerar på att man själv egentligen kanske inte är redo för en ny relation för att man helt enkelt är rädd inom en.

Ska man då inte ha några önskemål alls hur den andre ska vara ?
I någon mening kanske det är bra ändå, det handlar att finna den rätte. Den rätte kan ju bara en och var själv besvara för vad som är rätt egentligen för denne. Här kan man faktiskt bottna helt och hållet i många timmars disskutioner in och ut på vad som är den rätta. Tror i någon mening att man inte ändå ska försöka analysera alltför djupt i denna mening. För svaren är olika, det är upp till var och en för vad som är kriterierna för att man ska falla djupare i förälskelsens sfärer.

jag vill mer lyfta fram denna sak som ovan när saker börjar bli en för stor sak, när man sätter på tok för många långa checklistor och krav på hur personer ska vara, så att det blir en nackdel för oss själva.

Så sätt gärna checklistor på varandra. En relation är ju ett samspel mellan två eller fler personer och de ligger i sin natur att det ska kompromissas och stöttas varandra om de nu tycker om varandra eller vill vara med varandra. Men kanske för er själva, undvik de allra högsta, för den rätte är kanske ändå den person som står på samma nivå som en självt, där kommunikationen är "fullständig" i någon mening, där båda är lika öppna och mottagande som kärleken inom oss kräver.

Sist, jag tror kommunikation kan lösa många misstag, att kommunicera och uttrycka önskan och känslor är mer guld värd än någon annan rikedom ändå. Kanske ska man isåfall ställa rätt sorts förväntningar på varandra som mer manar till att hålla kärleken vid liv än just det lite mer ofta ytliga önskemålen. Vilket är en stark kommunikation.

Även om det är viktigt med attraktion fysiskt, så får man ju inte glömma ändå att det är det inre som sedan kommer avgöra huruvida en relation håller eller inte i längden. Något att hålla i tanken. Större fokus på dessa inre kvaliteter kanske mer belönar båda mer kvalitativ tillbaks i slutändan.

Så ut och älska varandra, ställ gärna krav, men inte onödigt många krav ändå, så du riskera förlora en fin möjlighet att göra det du förmodligen egentligen behövde från början....kärlek, att få bli älskad och få älska någon annan. Vi behöver alla kärlek ! vilket till sin rent enkla natur tycks handla om ett totalt kravlöst accepterande egentligen, men samtidigt det svåraste man kan göra i livet.

Nalleterapin är över för denna gång.

Kram :)

Räddslor och en stunds reflekterande

Ibland får jag mina filosofiska pauser mitt emellan jobb och träning. Denna gång handlade det om rädsla. Jag tror liksom jag att någongång i livet så är det oundvikligt att möta sina rädsla i någon situation, kan vara mitt en relation, efter en relation, innan en relation, kan vara i någon prestationssituation, eller när man ska hålla ett tal eller göra en förändring. Och så fort en förändring sker i våra liv, så är det inte alltför sällan att det kopplas ihop med oro och viss rädsla. Särskilt om det är en mer påtagligare förändring. Men vi har också samtidigt en unik möjlighet se det som en möjlighet istället för obehagligt hot. Rädslan kan vara en styrka att våga ta itu hur det än låter, att göra den förändring som behövs, våga möta, våga ta emot och ge av sig själv. Våga stå för något. För rädsla är verkligen en stark kraft i oss och drivande faktor. Så istället för att låta det bli en last för att vår hjärna kopplar den som en flykt eller fäkta situation och negativ sådan, att ta den energi som den redan besitter och genomföra det. Så istället för att låta rädsla låta övertaga ens tankesätt, så att man inför nästa likvärdiga situation man befinner sig skulle göra likadant, att då helt enkelt göra annorlunda och därmed vara stark.

Som vanligt behövde jag illustrera även denna vardagssituation som många kanske känner igen sig i.

Så denna gång blev det en aningen läskigare :)

Min rädsla handlar om att vara ensam på denna jord och inte finna någon kamrat att hålla i handen.
Fast det som gör mig trygg är vetskapen att jag är rätt övertygad att vi är många många som nog delar den känslan och önskan att så finna en för dem med. Det finns nog en för oss alla. Tror formeln är ganska enkel ändå, vi behöver varandra helt enkelt, kort och gott.

Skidtur och skridskotur i Rudan

Blev en härlig tur i Rudan nyligen, vädret var fantastiskt och kylan lagom. Dessutom vindstilla. Blandat med långfärdsskridskor och långfärdsskidor, så tog jag mig runt.
Stefan en väldigt duktig fotograf och trevlig kamrat följde också med idag och det resulterade i ett par stiliga bilder.

Njöt verkligen av min fina soltur

Blev också en stunds paus för att stanna upp och se sig om och njuta lite. Man kan höra skogen susa lite lätt någon gång, och knarrandet i snön, någon som promenerar eller stakar sig fram med sina skidor. En slags symfoni av kall stillhet.

 

Hade skridskorna bland annat med mig. Man kan se livräddningslinan på kortsidan av ryggväskan. In case of man skulle hamna i nöd i snön och sjunka eller vill fånga en fjällripa.

Trots min tunga packning, så hann inte den sportigt hurtiga tjejen bakom ikapp mig ändå hahaha!

En stunds paus. Tycker det var gulligt med den röda filuren bakom mig, som syntes lång vägg. Vilket blev som en markering vart man skulle åka. haha

Turen bjöd på många överraskningar. Här blir jag totalt omkörd OCH smått överkörd av ett förbipasserande hundsläde haha

Blev många fint hurtiga tag

Blev även lite långfärdsskridskor också. Isen var helt utan klagomål

En stunds paus för att njuta av solen även på isen. Vilket gick det med :)

Och så sist hann jag filma en liten snutt med :)Lyssna på ljudet!

 

 

Ny nivå den 9 januari

Idag gick styrketräningen bättre än väntat.

Jag lyckades idag maxa 90 kg två gånger på bänkpressen igen. Alltså är jag tillbaks till det resultat jag var innan sommaren.  Var först förvånad att jag kunde vara så stark redan.
Men märkte redan när jag lyfte 4 på 85 kg att man kunde ta mer.
Det kan ha berott mycket på att jag tränat armar väldigt mycket, och kört dips en hel del. Känner en viss ökning har skett där också.  Måste påpeka också att jag kört crossfit nu i snart 3 månader. Stor del beror helt övertygat om den form av intensitet och övningar. För er som kanske undrade lite. Rekommenderat.

Så det känns väldigt bra. I övrigt har det varit en bra träningsvecka.
Imorgon är det dax för långlöpning igen.

Ja så blev det en liten bild som jag ritade också den här gången med. :)

Långfärdsskridskor drevviken

Blev en liten trevlig tur med Sten vid drevviken idag.
Isen var perfekt och len och temperaturen höll kallt. Solen dök fram lite grann.
Blev någon mil totalt. Väldigt nöjd

Blev också en kort snutt från turen :)

Halvmaran avklarad

Så, då var årets första halvmara avklarad. Tja det blev faktiskt lite längre än så.
Total sträcka blev 2.63 mil tog för mig 3:18 h, vilket inte är så imponerande, men för mig ett stort steg. Eftersom jag mäter sträckans totala längd och hur länge jag orkade hålla igång.
Det blev ett gång-springar tempo. Eftersom målet var att hålla igång i flera timmar i rörelse samtidigt som man tog sig framåt, så var det här väldigt lyckat.

Dock varför jag gick mot slutet, var för att jag var helt skakig och slut, mest i benen.
och började frysa. Sedan tog jag pendeln hem. Frös och skakade också egentligen på vägen hem på pendeln.

Sträckan gick från Haninge centrum, mot farsta, till högdalstoppen, älvsjö, sedan mot ältafältet, upp mot gullmarsplan och sedan skanstullsbron mot skanstull och sedan längs årstaviken för att där bryta av och ta sig upp mot stations södra där jag åkte pendeln hem.

Många sprang ikapp mig mot slutet, och tänkte säkert att de var jättenöjda. Men jag log bara inombords om vad jag hade lyckats prestera för mig själv.....

Nu ska jag vila och återhämta mig. Vi får se hur benen mår imorgon. Om jag inte kan röra mig, så lär det endast bli styrketräningen som jag hoppade över idag för jag har ingen energi just nu.

Ytterligare noteringar:
Mestadels hade det smält bort rätt bra, dock var det mycket asfalt, ganska hårt och platt.
Men det fanns också skogspartier och mjukare underlag som fortfarande då var väldigt isbelagda. Vilket gjorde att man inte kunde helt enkelt springa utan att riskera trilla dumt.
Särskilt vid magelungnen, Så därför kunde jag heller inte springa fullt ut. Nu blir det till att köpa best-grip och skruva fast några.

Kram

Träningsdagbok 2 Januari

Genomförd styrketräningspass. Blev kycklingbröst + vingar (biceps) och axlar som tränades.
Måste säga att jag nu verkar ha återhämtat mig snabbt  från febern.

Jag har faktum tränat ytterligare skidåkning mellan förra inlägget tills nu samt styrketränat, men kroppen sa ifrån skarpt och jag fick ett snabbt återfall av feber igen, det fanns både förkylning och feber kvar. Envis som jag är och inställd att jag ska komma gång igen, för det ligger mycket fokus på att förbättra resultaten, så gick jag idag igenom detta pass och det kändes bra!. Dock är det svårt att få till bröstträningen, anledningen är att ibland kan man vara svagare i armar än just där så man får helt enkelt inte till det helt. Triceps har återhämtat sig bra från skidåkningen, som sagt långskidor ger jättemycket bra träning för dessa muskler, samt mage och rygg sägs det.

Imorgon blir det rygg, mage och löpningspass. Har ej planerat hur jag ska fördela detta just nu, båda kommer kräva enorm energi, kanske tar jag mitt långpass på förmiddagen så tidigt som möjligt, målet är att springa 2 mil den här gången, i lagom lugnt tempo även om jag varit sjuk, så märkte jag att jag ganska lätt kunde ta mig över milen. Så nästa mål är en halvmara. Sträckan kanske blir från Haninge mot Stockholm, vilket troligen går isåfall via älvsjö i det fallet och sedan in mot stan.
Det är alltid starten och nästan första kilometerna som är jobbigast ändå för många, inklusive mig, uppstarten då man ska köra igång. Ett bra tips jag fick av andra som springer distanser av olika längder som är erfarna menar att man nästan ska värma upp någon kilometer innan lätt, väldigt lätt innan man springer ett mils-lopp exempelvis. Just för att musklerna ska komma igång och bli varma och leder mjukas upp. Stelhet kräver mer energi, för kroppen spänner sig. Springer man blir man mer varm och mer avslappnad på ett sätt.

Vi får se.Allt beror på vädret. Så klädsel måste anpassas oavsett efter detta. Har jag tur med vädret så blir det jättefin och snäll uppstart på nya året för genomfört halvmara. Men fast besluten är jag att genomföra detta oavsett resultat eller ej. Det viktiga är att det ska kännas lite kul också att man kan ta sig så långt med bara sina ben.