måndag 12 november 2012

Toves klättring

Tänker på Tove, min dotter. Vilket jag gör ofta.

Vi har hittat på väldigt mycket skoj när vi träffas. För ett tag sedan, så sågs vi och åkte iväg och klättrade i klätterverkstan i sickla. Först trodde jag att hon skulle bli lite skrämd av de höga väggarna som fanns där, men den bestämda blick och det mod jag mötte så visade hon att hon kunde och vågade.

Inte nog med att hon inte var orädd, hon lyckades dessutom klättra 9 meter! Det var inte bara en gång hon gjorde det, först trodde jag att hon skulle bli lite höjdrädd, för nio meter är ändå en bit. Men jag hade säkrat repet som man ska och kollat alla säkerhetsrutiner och kollat med henne och känt in henne. Ändå genomförde hon det hela 7 gånger efter varandra. Sedan bad jag henne ta en paus. Så man inte skulle bli för trött.

Jag tror hon måste ha känt sig väldigt stolt av det.
Se på bilden så förstår ni :)
Jag var så stolt över henne. Men det var jag innan med, men lite extra stolt blev man ändå.
Och ja visst kände hon sig själv stolt!

Hon är väldigt söt och intelligent. Det här måste hon få göra flera gånger.
Jag är fantastisk! och det är Tove med!



Här satt vi sedan och fikade lite med banan och pratade ut om upplevelserna och kättringen, ett viktigt moment, dvs känna gemenskapen att få dela samma upplevelse med någon.

Supermysig :)



Tillsist ett inre budskap.
Det är ok att få känna sig rädd ibland, det är ok att falla en stund också. Men lika viktigt är det också att man reser sig upp igen och lär sig något på vägen. Så är det med allt man möter i livet.

Så är det

KRAM
:D

p.s
Om det är någon som undrar angående sista bilden, så var lugn den är inte verklig :). Jag är alltid mån om min och andras säkerhet!
d.s

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar